Gemenskap


Alla har vi något gemensamt, alla människor på jorden. Att vi är just det, människor. Vi har livet och allt vad det innebär. Vi alla har det svårt ibland, utan undantag. Det finns ingen som har levt ett helt liv som bara varit en dans på rosor. Vi alla är beronde av jorden och varandra, utan dessa finns vi inte mer. Vi behöver kärlek och omsorg. Alla har vi vait yngre än vi är idag. Vi kan lära mycket av varandra, så otroligt mycket. Ytterligare en sak vi har gemensamt är att vi Alla är olika, helt unika. Ingen är den andre helt lik.
Det tycker jag är så otroligt vackert.


Inte alls ett farväl

Snart försvinner du i fjärran. Så långt att jag inte kan se. Knappt på världskartan, inte änns i horisonten finns du med. Ljudet av din röst kommer inte höras, blott en moderntolkning av din stämma. Nästan i tusen år känns det som. Om inte mer och mycket där till. Dock slår mitt hjärta hårt för det, åter skall jag höra din röst och ännu en gång skall jag känna din kropp. Så flyg du mot fjärran, titta fram, vänd dig inte om förren tiden är kommen för dagen är din och ingen annans. Njut, sluka alla upplevelser med glädje och lär av allt runt om kring. Lev och var lycklig min finaste för det är du värd.


Allt levande så fint så fint

Underbart är vad det är. Livet, allt de som lever. Växer upp ur den tunga marken, ur magar och kanske små små ägg. Sköra mår vi vara i vissa stunder, starka och modiga i andra. Allt vad livet ger vill jag ha. Känna det och lyssna till det. Hallå hallå där ute, ge mig allt du har!


RSS 2.0