Crazy alcohol

Jag kan inte fatta hur det kom att bli så populärt och accuperat att hinka i sig gift som ett dregg. Att dricka en vätska som gör att man tappar omdömet, balansen och känsla. Hur många misstag har inte begåtts under alkholens påverkan? Hur många wonders har man alkoholen att tacka? Nä just det, inget skulle jag tro. Why in hell vill man utsätta sig för detta? Vad vill man åstakomma med att supa sig redlös? Alkis eller inte... alkohol är inte bra för någon. Nånstans tror jag att alla, som nu dricker, flyr från något. Om de nu bara är för en dag. De folk måste förstå e att det går mer än bra att ha kul utan alkohol en fredag kväll, seriöst! När man väl har insett detta öppnar de sig en helt ny värld. Det finns så sjuk mycket att göra, att se, uppleva. Men jag tror folk e blinda. Man ska dricka, de e det man gör. En av de första jag märkte när jag sluta dricka va att man börja aktivera hjärnan på de dagar man egentligen skulle supa. Man började gör mer saker. Jag skulle nästan kunna gå så långt att säga att man kan ha roligare utan alcohol.

Längtan

För var dag som passarar i detta sätt att leva känner jag hur mitt ljus stryps. Jag vill inte, kan inte, leva på detta vis. Livet ropar på mig, kallar mig. Måste bryta mig loss, snart, innan mitt inre dör ut. Gnistan glöder lågt. Det ända som kan få den slå lågor igen är att breda min vingar.
Musik, nattbrasor och ängar. Jag kanske är en romantiker som mamma kallar mig, må så vara, jag vet ialla fall vad jag vill o jag tänker kämpa för det!

Pengar, pengar

Många verkar tro att pengar gör en fri. Själv tror jag tvärt om, det gör en mer fast. Kanske beror de på vilken slags frihet man syftar. Pengar kommer inte gratis. I mina ögon är pengar inte mycket värt. Dom kommer och går. Nog går dom oftare än dom kommer. Ju mer man har ju mer gör man av med, islut ändan ser det likadant ut. Jag värderar inte mitt liv e det jag äger. Utan i mina handlingar, upplevelser och i min kunskap. Jag hoppas att jag kommer stå fast i min värderingar livet ut, för utan dom är jag precis som så många andra


Live until you die

Eftersom vi nu bara är tilldelade ett liv, varken mer eller mindre, borde vi inte då leva det på de sätt vi tycker är värdefullt? Varför änns leva en dag på annat vis? Om vi kan hjälpa det? Vi har alla våra egna värderingar och principer, vårt eget sätt att se på hur ett lyckligt liv ska se ut. Varför plågas vi oss själva? Tror vi verkligen att vi e på fast? Eller e vi bara alldeles för trygga av oss, fega rakt ut sakt. Det här e sådana saker folk diskuterat i decenier men ändå tycks folk inte lyssna. Är man hellre kvar i det "trygga" livet som plågar oss så än att satsa på de man kanske mer gärna gör? Sen så finns det ju självklart dom som vill ha det här vardagslivet som vi lätt blir tilldelade (lucky bastards) dom kan man ju bara vara avundsjuka på. Dom gör i alla fall precis de, till ägnar tiden på sånt dom värderar. Finns även dom som har dåliga förutsättningar, som kanske måste kämpa för detta men det e så värt kampen. Jag tror starkt på att alla kan om dom vill, i vissa fall kan man bortse från nedsatta personer.

RSS 2.0